Miljöpartiet de Gröna i Älmhult

Är du djurvän? 💚 I Djurens Rätts undersökning toppar Miljöpartiet som det parti med bäst djurvänlig politik!

MP Älmhult har ett eget djurpolitiskt program med många bra förslag som gynnar djuren.

Se länken i kommentarerna för mer info från Djurens Rätt.

MP Älmhults djurpolitiska program hittar du på vår hemsida!

Ska vi polisanmäla alla barn som målar med gatukritor? Eller är det bara de som skriver empatiska och fakta-baserade budskap som ska anmälas?

Läs vår insändare idag i Smålandsposten!

Länk i kommentarerna.

Idag är det biologiska mångfaldens dag. En dag för att uppmärksamma artrikedomen som gör vår svenska natur levande - men också för att påminnas om att den är kraftigt hotad.
På bara några decennier har Sveriges natur förändrats drastiskt. Blåbären i skogen har halverats sedan 1950. Ålen är akut utrotningshotad. Ängsblommorna hotas av igenväxning och den vackra fjällugglan har försvunnit från Sverige.

Men det finns också hopp. För när vi människor tar ansvar kan naturen komma tillbaka - precis som bävern, havsörnen och lövgrodan gjort.

Därför behöver vi agera nu!
Det handlar om att slå ängar, släppa bete på marker, släppa fram strömmande vattendrag, och ta fram vildheten i Sveriges vackra natur.

Vi i Miljöpartiet vill se ett naturpolitiskt ramverk som skyddar naturen oavsett regering, ett hållbart brukande av skog och hav och en tydlig plan för att återställa det som gått förlorat.

För rikare natur och rikare liv 🌿

STOR VINST FÖR FISKARNA OCH ÖSTERSJÖN!

EU-parlamentet har precis röstat JA till Isabellas Östersjörapport! Rapporten är den mest långtgående i sitt slag om Östersjön som parlamentet hittills har antagit och innebär ett krav på paus för industritrålningen tills dess att strömmingsbestånden kraftigt och varaktigt återhämtat sig. En riktig vinst för oss miljöpartister idag och stort grattis till ! 💚🐟🇪🇺

Biologisk mångfald börjar med att vi ger plats tillbaka 🙏💚🌿🌎🌿💚🙏

På fredag är det biologiska mångfaldens dag. Och frågan är: hur mycket plats har vi egentligen lämnat kvar åt livet?

Biologisk mångfald handlar om variationen av liv – arter, ekosystem och genetisk variation. Naturskogar rymmer komplexa nätverk av arter, svampar och mikroorganismer. Naturliga ängar kan vara extremt artrika med pollinatörer och blommande växter. Men när ekosystem förenklas, exploateras och förstörs försvinner också den biologiska mångfalden. Och det är precis det som sker idag.

BIOMASSAN VISAR HUR OBALANSERAT SYSTEMET HAR BLIVIT

Runt år 1850 bestod däggdjurens biomassa på jorden ungefär av:
• ~50% vilda djur
• ~50% människor + våra tamdjur

Idag ser det istället ut så här:
• ~4% vilda djur
• ~36% människor
• ~60% boskap och andra djur i lantbruket

Det säger något väldigt tydligt: problemet är inte naturen – det är hur vi människor har omformat den. Under tusentals år har vi ersatt levande, självreglerande ekosystem med ett system där djur hålls i fångenskap, landskap omformas och naturen pressas in i produktion.

DJURINDUSTRIN & FÖRLUSTEN AV VILD NATUR

Djurindustrin påverkar inte bara djuren som hålls i fångenskap, utan hela planetens ekosystem. Enorma arealer mark används idag till bete eller odling av djurfoder. Samtidigt läcker stora mängder gödsel ut kväve och fosfor i vattendrag, sjöar och hav, vilket bidrar till övergödning, algblomning och syrebrist. När vattenekosystem kollapsar påverkas fiskar, växter, fågelliv och hela näringskedjor.

Dessutom kräver uppfödningen av djur enorma mängder resurser – mark, spannmål, energi och färskvatten – trots att ett växtbaserat livsmedelssystem är betydligt mer resurseffektivt. Forskning visar att vi skulle kunna producera all mat vi behöver på ungefär 25% av den mark som idag används för djuruppfödning - om vi ställde om till ett huvudsakligen växtbaserat livsmedelssystem. Det innebär att upp till 75% av marken skulle kunna återgå till vild natur igen - såsom den en gång var.

Det skulle öppna möjligheten att återställa biologisk mångfald i stor skala. Det här hänger ihop med det som kallas rewilding – att låta naturen återhämta sig och återta sina egna processer. I ett sådant landskap skulle stora växtätare som älg, rådjur, hjort och vildsvin forma markerna, medan rovdjur som varg, lo och räv skulle hålla populationerna i balans. Skogar, våtmarker och ängsmarker skulle kunna uppstå naturligt igen i en dynamik som är betydligt mer stabil och komplex än dagens monokulturer och överutnyttjade betes- och odlingsmarker.

KALHYGGEN, ÖVERKONSUMTION & FOSSILA BRÄNSLEN

Biologisk mångfald hotas dock inte enbart av djurindustrin - vi fortsätter också att avverka skogar genom kalhyggen, vilket fragmenterar livsmiljöer och bryter sönder ekosystem som tagit hundratals år att bygga upp. När dessa system förstörs så dör också arterna som är beroende av dem.

Samtidigt driver vår överkonsumtion exploatering av skogar, gruvor, hav och mark i en takt som naturen inte hinner återhämta sig från. Plastföroreningar, kemikalier och enorma mängder avfall sprids i miljön och belastar ekosystem världen över.

Parallellt fortsätter vårt fossilberoende samhälle att driva klimatförändringarna genom förbränning av kol, olja och gas. Temperaturer förändras, havsnivåer stiger och hela livsmiljöer förändras snabbare än många arter kan anpassa sig till. När klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald förstärker varandra skapas en farlig spiral där ekosystem blir allt svagare och mindre motståndskraftiga.

Allt fler lyfter därför behovet av att erkänna storskalig miljöförstörelse som ett brott – så kallad ekocid – där lagstiftning skulle kunna skydda ekosystem från irreversibel skada.

EN ANNAN FRAMTID ÄR MÖJLIG

Vi har förändrat landskapet så mycket att en verklig omställning kräver ansvar. Det handlar om återintroduktion av arter, skydd av livsmiljöer och en genomtänkt övergång bort från dagens system. Det betyder inte att allt blir perfekt direkt, men riktningen är tydlig. Bortsett från skiftet bort från fossilberoende, överkonsumtion och att tillämpa ett kalhyggesfritt skogsbruk, så kan vi också minska beroendet av animaliska livsmedel genom våra dagliga val. I grund och botten handlar det inte bara om etik – även om det är en central fråga - det handlar också om att ge tillbaka enorma markytor till den vilda naturen, minska utsläppen och återge plats åt de ekosystem som faktiskt kan bära livet på jorden och samtidigt bromsa klimatförändringarna. Och ja – vissa arter som idag är beroende av vårt jordbrukslandskap skulle minska. Men de finns där just för att vi människor en gång förändrade naturen från början. Frågan är därför inte bara vilka arter vi har idag, utan vilket system vi vill ska bära biodiversiteten på lång sikt – hur kan vi återskapa det som vi förlorat? Vill vi fortsätta förvalta ett artificiellt landskap, eller vill vi ge naturen möjligheten att vara just natur?

Den här dagen handlar inte bara om att uppmärksamma förlusten av biologisk mångfald, utan också om att våga föreställa sig en annan framtid. En framtid där fler arter får plats. Där ekosystem får läka. Där vi inte står över naturen – utan är en del av den. Kort sagt - mindre kontroll, mer liv och mer symbios.

Vi kan alla göra skillnad, men det kräver att vi tänker stort, annorlunda och mångsidigt. Åtgärder behövs överallt – i städer, på landsbygd och i glesbygd. Kommunalt, regionalt, nationellt och globalt. Tillsammans kan vi motverka artutrotning och förstörelsen av livsmiljöer. Kunskapen finns redan. Forskningen finns. Men vi måste våga lyssna – och våga släppa gamla idéer om hur saker ”alltid har varit”. Historien visar att vi människor kan förändras. Vi har gjort det förut och vi kan göra det igen. Att tro att en annan väg än den vi idag följer är omöjlig är bara en illusion - vi har bara blivit vana vid hur världen ser ut idag. Kanske är vår roll som människor inte att kontrollera och dominera, utan att läka, samarbeta, hjälpa och visa respekt för allt levande – kanske skulle vi istället anamma urfolkens synsätt på naturen - “ta inte mer än det du behöver för att överleva - och ge tillbaka för det du tagit”.

Samtidigt behöver vi politiska system som tänker långsiktigt och hållbart på riktigt. Om vi fortsätter att prioritera kortsiktig ekonomi framför fungerande ekosystem riskerar vi att undergräva själva grunden för vår egen framtid. För utan naturresurser och stabila ekosystem finns det faktiskt ingen ekonomi kvar att bygga på överhuvudtaget - och vad händer då?

Framtiden är grön – eller inte alls. Vi kan inte vrida tillbaka tiden - men vi kan välja vad vi gör framåt, det är inte försent.

Och kanske är den mest kraftfulla handlingen vi har just detta:

Att ge plats tillbaka - för det vi har tagit, som aldrig var vårt att äga.

Naturskyddsföreningen har granskat partiernas politik för klimat och miljö inför valet i September. Rapporten visar tydligt att vi är i toppen och Tidölaget i botten. Detta är ytterligare ett tydligt exempel på att det spelar stor roll vad du röstar på i höst!

Sverige vinner på grön politik 💚

Rösta på miljöpartiet för att säkra våra barns framtid.