Vilka är öppettiderna?

Måndag 09:00 - 16:00 Tisdag 09:00 - 16:00 Onsdag 09:00 - 16:00 Torsdag 09:00 - 16:00 Fredag 09:00 - 16:00

Patent- och registreringsverket

Hem
Sverige
Stockholm
Patent- och registreringsverket

Myndigheten för immateriella rättigheter: patent, upphovsrätt, varumärkes- och designskydd. I sociala kanaler kommunicerar PRV i huvudsak på svenska.

PRV (Patent-och registreringsverket)
Kundsupport: 08-782 28 00
E-post: [email protected]

Kommentarer på våra inlägg i social media modereras och kan komma att raderas i de fall de bryter mot lagen, kan anses leda till hets mot folkgrupp, är ovidkommande för ämnet (marknadsföring eller spam) eller inte håller en god samtalston. De kan också komma att tas bort om de i innehåller känsliga personuppgifter eller som inkräktar på den personliga integriteten (med hänvisning till dataskyddsförordningen, GDPR). Inlägg och kommentarer som görs i våra kanaler kan bli allmänna handlingar. Lämna aldrig ut personlig information som personnummer, ärende-/dossiernummer eller annat som berör enskilt ärende här, kontakta istället vår kundsupport.

26/10/2026

Idag på potatisens dag hyllar vi King Edward, Bintje, Tinca och Queen Anne. Men vi vill också skicka en tanke till ett klassiskt patent.

Begreppen potatisskalare och potatisskalkniv har funnits sedan åtminstone 1890-talet. Att skala med kniv var ineffektivt och gav mycket svinn. På 1920-talet kom den franska modellen Econome med ett fast blad med två smala skåror i.

1940 lämnade Ferdinand E Fenders in patent till amerikanska patentverket på en lösning med ett metallhandtag och ett rörligt blad som kunde användas åt båda hållen.

Hur den hamnade i Sverige finns det olika versioner på. Men på femtiotalet vidareutvecklades modellen och började tillverkas av Mekanoverken i Forsheda. 1953 startade försäljningen av potatisskalaren Jonas som sedan gjort succé långt utanför Sveriges gränser.

Använder du klassikern fortfarande eller annan variant?

Läs mer om patent och svenska uppfinnare på https://www.prv.se/sv/kurser/skola/uppfinnare-fran-sverige/

21/10/2026

Om man söker på dagens födelsedagsbarn Alfred Bernhard Nobel (1833–1896) på svenskahistoriskapatent.se får man fram 21 patent mellan 1863 och 1899. Det första var en metod för att tillreda krut och det sista ett ”skjutvapen för självgående och roterande projektiler, raketer eller dylikt”.
Hans uppfinningar kring nitroglycerin och hantering av sprängämnen förändrade världen genom sin betydelse för gruvor, tunnlar, järnvägar och kanaler.

Lite mindre känt är att Alfred Nobel skrev dikter och dramatik under hela sitt liv. Tragedin Nemesis i fem akter till exempel, trycktes privat året innan han gick bort. Det handlar om en kvinna som tar hämnd på dem som orättvist anklagat och dömt henne.

Den som vinner ett nobelpris 2026 blir 12 miljoner kronor rikare (om du inte behöver dela det med någon förstås). 2025 hade nobelfonden ca 6,7 miljarder kronor i kapital, vilket kan jämföras med de 31 miljoner kronor Alfred Nobel testamenterade vid sin död 1896.

På PRV.se kan du läsa mer om Alfred Nobel och hans patent.
https://www.prv.se/sv/skola/uppfinnare-fran-sverige/alfred-nobel-dynamiten/

📷 Digitala stadsmuseet

15/10/2026

Idag gratulerar vi uppfinnaren av bläckstråleskrivaren Hellmuth Hertz (1920–1990) på födelsedagen.
Hellmuths pappa Gustav Hertz fick Nobelpriset för forskning kring gasurladdningar, hans farfars bror Heinrich Hertz har gett namn till enheten Hertz.

Efter att ha varit krigsfånge i Nordafrika under kriget kom Hellmuth på omvägar till Lund där han fick studera vidare. På 50-talet blev han intresserad av ultraljud som då var ny och bland annat användes för att upptäcka sprickor i fartygsskrov.

Från 1961 var han lärare på Lunds Universitet där han blev professor i elektrisk mätteknik tre år senare. 1964 var han den första som publicerade en rapport om att ultraljudseko kunde visa hjärtats rörelser. Forskningen ledde till utveckling av ultraljudstekniken som kunde upptäcka blodproppar och tumörer i hjärtan.

För att kunna spara resultaten i patientundersökningarna uppfann han en av de första bläckstråleskrivarna.

Tekniken byggde på att man sprutade ut bläck ur ett munstycke under högt tryck. Vissa av dropparna fick en elektrisk laddning och lämnade banan så att de inte träffade pappret. Tekniken gav lika fina bilder som färgfotografier.

Efter att svenska företag inte visat intresse, förutom Facit som inte lyckades ta tillvara på tekniken, sålde Hertz sitt patent till USA. Bläckstråleskrivaren kommersialiserades sedan utomlands.

📷 Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet (SMHS), Sweden, Tekniska Museet Källa: Tekniska Museet, Wikipedia

09/10/2026

Kunskap om immaterialrätt kan förändra en nations ekonomi. Det kan handla om att ta tillvara på forskning eller till exempel skydda inhemska produkter och råvaror så att de ökar i värde.

Därför deltar PRV med stöd av Sida i utbildningsinsatser i Tanzania tillsammans med KTH och tanzaniska universitet.

Nyligen var PRV:s Peter Hedin, Patrick Andersson och Ingemar Wistrand på plats vid Muhimbili University of Health and Allied Sciences och University of Dar es Salaam. Där mötte de forskare, studenter och medarbetare som arbetar med innovation.

”Genom utbildning och kunskapsutbyte vill vi stärka förståelsen för hur immaterialrättssystemet kan användas strategiskt för att stödja forskning, innovation och nyttiggörande av forskningsresultat. Det kan till exempel handla om värdet av patentinformation och om att bedöma hur immateriella tillgångar ska skyddas, säger Peter Hedin.

PRV har mer än 30 års erfarenhet av internationell kapacitetsutveckling inom immaterialrätt. Genom åren har myndigheten bland annat genomfört internationella utbildningsprogram tillsammans med FN-organet WIPO och med finansiering från Sida. Deltagare från Tanzania har funnits med i flera av programmen. PRV har också genomfört bilaterala projekt inom innovation och immateriella tillgångar i forskningsorganisationer i bland annat Bangladesh och Bolivia. Erfarenheterna är en viktig grund för det fortsatta arbetet i Tanzania, där målet är att bygga kunskap och strukturer som kan leva vidare även efter projektets slut.

07/10/2026

Årets Nobelpris i fysik går till Francis Halzen för hans avgörande bidrag till neutrinoobservatoriet IceCube och upptäckten av högenergetiska neutriner från rymden.

IceCube är ingen vanlig kikare mot universum. Djupt nere i isen vid Sydpolen finns tusentals ljussensorer som hjälper forskarna att upptäcka neutriner – extremt svårfångade partiklar som kan ge oss information om avlägsna delar av kosmos.

Bakom den banbrytande forskningen finns också avancerad teknikutveckling.

Vi bjöd in vår assisterande patentingenjör Minna Thun Palmgren till PRV:s studio för att prata om neutriner och priset. Hon har läst fysik vid Uppsala universitet och går nu PRV:s utbildning under 18 månader för att bli patentingenjör.

06/10/2026

Från och med idag har PRV:s bibliotek på Valhallavägen 136 i Stockholm nya öppettider. Biblioteket håller öppet:
• Tisdagar kl. 12–15
• Torsdagar kl. 9–12
Det går även att boka en tid för besök på biblioteket övriga dagar. Mejla i så fall [email protected]!

05/10/2026

Från en ljuskänslig alg till patent på teknik för att undersöka hjärnan. Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2026 går till amerikanen Karl Deisseroth, och tyskarna Peter Hegemann och Georg Nagel för upptäckter om ljusstyrda jonkanaler och optogenetik.

Deras forskning har gett oss möjligheten att styra utvalda nervceller med ljus – och öppnat för en lång rad nya tillämpningar.

Det syns också i patentsystemet. Hegemann och Nagel som gjort mycket av grundforskningen står som uppfinnare i ett par patentfamiljer kring bland annat de ljuskänsliga proteiner som lade grunden för tekniken.

Deisseroths fortsatta forskning på Stanford har i sin tur resulterat i 79 olika patentfamiljer.

Två exempel visar bredden: patentansökan US20130317569 A1 beskriver optogenetisk teknik för att påverka nervceller kopplade till belöningsrelaterade beteenden, exempelvis beroende. WO2026178278A1 gäller implanterbar teknik som leder ljus till utvalda celler, exempelvis nervceller i hjärnan – en teknik som gör det möjligt att använda optogenetik inne i levande vävnad.

Optigenetik öppnar för helt nya möjligheter att undersöka hjärnan!

04/10/2026

Idag på kanelbullens dag påminns vi om en historia vi hörde nyligen från några ambitiösa entreprenörer i en mindre svensk stad som startat café.

De gjorde sina egna bakverk i bageriet och med en bakgrund från Afganistan blev deras niche att hitta en orientalisk twist på klassiker som kanelbullen. Ryktet spred sig och när de släppte veckans special kunde de sälja för en månadslön under en timme.

Men framgång väcker uppmärksamhet. En större kedja i närheten började plötsligt sälja de varianter som de själva haft som veckans specialitet veckan före.

Vad går egentligen att skydda?

Namnet och kännetecknen för verksamheten kan skyddas som varumärke. Har bullen eller förpackningen ett särpräglat utseende kan designskydd vara värt att undersöka. Själva receptet är svårt att få ensamrätt på, så det får du skydda som en företagshemlighet.

Cafét gjorde även en stor genomgång för att hitta marknadens godaste macha te. Först hade man leverantörens namn utskrivet på menyerna, men tog bort det när man såg hur konkurrenten börjat härma deras framgångar.

Lärdomen på Kanelbullens dag? Vänta inte tills någon börjar efterlikna det som gjort dig framgångsrik. Kartlägg tidigt vad som är unikt i din verksamhet och undersök vilka skydd som passar. Du behöver heller inte vara öppen med allt. Ibland är den hemligaste ingrediensen den godaste…

01/10/2026

Redan i forna Egypten kände man till bröstcancer. 1882 uppfann amerikanske kirurgen William Halsted metoden då man tar bort hela bröstet, ett radikalt ingrepp som räddat livet på miljoner kvinnor.

Tio år senare gjorde tyska kirurgen Vicent Czerny den första bröstrekonstruktionen.

1963 patenterade amerikanska plastikkirurgerna Thomas Cronin och Frank Gerow det första silikonimplantatet (US3293663A) var ett gummisilikon fodral format som en droppe fylld med silikongel.

1965 konstruerade franska fysikern Charles Gross den första mammografi-apparaten. På 60-talet utvecklade Phillip Strax, Harold Jacobson och Juan Baixeras den teknik och utrustning som blev grunden till dagens mammografi.

År 2000 godkände amerikanska läkemedelsverket den första digitala utrustningen för mammografi, tillverkad av amerikanska GE Medical Systems. I ett patent från 2002 (US20040100476A1) beskriver man utrustning och metod för att analysera vävnad i digitala bilder.

Idag använder man AI för att skapa individanpassad behandling som ska ge färre biverkningar och minska mängden kirurgi och strålning. Och utvecklingen fortsätter ständigt.

En studie från Europeiska patentverket EPO 2025 visade hur Europa leder världsutvecklingen av startups kring diagnos och behandling av cancer. Studien undersökte åren 2010–2021 slog dock fast att USA är bättre på att skala upp sina bolag – där når nästan 40 procent en mogen fas, jämfört med 24 procent i EU.

📷 Artgrid, Yale University Manuscripts & Archives

29/09/2026

Sverige behåller sin position som ett av världens främsta innovationsländer. I Global Innovation Index 2026 placerar sig Sverige på andra plats av 139 ekonomier – efter Schweiz och före USA.

Sverige är världsledande inom både infrastruktur och näringslivets innovationsförmåga. Vi ligger också i topp när det gäller PCT-patent utifrån uppfinnarens ursprung i förhållande till BNP.

Starka innovationsresultat är viktiga för Sveriges konkurrenskraft. Men för att idéer och innovationer ska kunna skapa värde behövs också kunskap om hur immateriella tillgångar kan skyddas och användas strategiskt.

”Detta är en mycket glädjande placering. Sverige är ett starkt innovationsland, men det är en position som vi inte kan ta för given. Vi fortsätter att ge våra sökanden högsta möjliga kvalitet, samtidigt som vi ökar kunskapen om immateriella tillgångar och rättigheter hos svenska företag och lärosäten. På så sätt bidrar vi till att stärka svensk innovation, tillväxt och konkurrenskraft. Här har PRV en viktig roll att spela”, säger Anna Jardfelt, generaldirektör för PRV.

WIPO:s Global Innovation Index jämför innovationsförmåga och innovationsresultat i omkring 140 ekonomier och omfattar bland annat institutioner, humankapital och forskning, infrastruktur, investeringar, kunskapsspridning och kreativa resultat.

https://www.prv.se/sv/om-oss/nyheter/sverige-behaller-andraplatsen-i-globalt-innovationsindex/

#2026

Adress

Valhallavägen 136
Stockholm
11441

Öppettider

Måndag	09:00 - 16:00
Tisdag	09:00 - 16:00
Onsdag	09:00 - 16:00
Torsdag	09:00 - 16:00
Fredag	09:00 - 16:00

Telefon

+4687822800

Webbplats

http://www.prv.se/

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Patent- och registreringsverket publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.