Karolinska Institutet

22/10/2026

Är Tourettes syndrom samma sak som att ropa svordomar? 🤔

Det är en bild som ofta syns i filmer och medier. Men de flesta med tourettes har inte den typen av tics. Det kan i stället handla om exempelvis blinkningar, harklingar, grimaser eller ryckningar.

– Det är en sån otrolig spännvidd vad det gäller personer som uppfyller diagnoskriterierna för tourettes. En del har inga besvär av det och behöver ingen hjälp, och andra har stora besvär och behöver verkligen hjälp, säger psykologen och doktoranden Helene Ringberg vid Karolinska Institutet.

Många barn har tics någon gång under uppväxten. För de flesta är ticsen övergående, medan andra lever med dem under längre tid.

I senaste avsnittet av Medicinvetarna berättar Helene Ringberg om vad tics är, vilken behandling som finns och varför förståelse från omgivningen är viktig.

💬 Hade du koll på att tourettes kan se så olika ut?

🎧 Lyssna på hela avsnittet av Medicinvetarna, Karolinska Institutets populärvetenskapliga podd, där poddar finns!

20/10/2026

20 oktober är det internationella osteoporosdagen, en dag som uppmärksammar benskörhet och betydelsen av att förebygga nya frakturer. 🦴

Varje år inträffar mellan 80 000 och 90 000 fragilitetsfrakturer i Sverige. Ändå får många som drabbas inte behandling mot benskörhet, trots att det finns effektiva läkemedel.

En förklaring är att benskörhet ofta faller mellan stolarna i vården. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker därför hur fler patienter kan fångas upp och få rätt behandling, och på sikt hur sjukdomen kan upptäckas redan innan den första frakturen inträffar.

👉 Läs mer om varför benskörhet fortfarande är underbehandlat och vad forskarna tror behöver förändras här:

Kraftigt underbehandlat – och vanligt. Benskörhet är en folksjukdom där vårdkedjan ofta brister. Nu undersöker forskare varför många patienter inte fångas upp så att de slipper nya allvarliga benbrott. På sikt hägrar målet att ge behandling redan innan en första fraktur hunnit ske.

14/10/2026

Spelar det någon roll om du tränar en kort stund eller en lång stund? 🏃‍♀️⏱️

För den som har ont om tid kan högintensiv intervallträning, HIIT, vara ett effektivt sätt att förbättra konditionen. Med korta intervaller på hög belastning går det att få stora träningseffekter på relativt kort tid.

- Men träning är inte en helt generisk aktivitet, utan det beror också på vilken träningseffekt man vill uppnå. Vill man prestera väl i ett långdistanslopp under mer extrema förhållanden exempelvis i varmt klimat så bör man även lägga in träningspass som gör att man anpassar sig till just detta, säger forskaren Daniel C. Andersson vid Karolinska Institutet.

I senaste avsnittet av Medicinvetarna berättar han om fördelar och risker med HIIT. I dag finns det gott om forskning som visar att HIIT i många fall är ett fullgott träningsalternativ, även vid sjukdom.

- Det finns vid det här laget en rad studier på patienter med olika sjukdomar som visar att HIIT kan ge positiva hälsoeffekter likt klassisk träning. Samtidigt finns det patientgrupper som bör undvika högintensiv träning exempelvis de med hypertrofisk kardiomyopati eller inflammation i hjärtmuskeln, säger Daniel C. Andersson.

💬 Hur ser det ut för dig? Föredrar du korta och intensiva träningspass eller längre pass i lugnare tempo?

🎧 Lyssna på hela avsnittet av Medicinvetarna, Karolinska Institutets populärvetenskapliga podd, där poddar finns.

09/10/2026

Hur kan en encellig alg hjälpa oss att förstå mer om hjärnans mysterier? 🦠🧠

Peter Hegemann, Georg Nagel och Karl Deisseroth belönas för upptäckterna bakom optogenetiken, en metod som gör det möjligt att styra utvalda nervcellers aktivitet med ljus.

Allt började med forskning om hur en encellig alg reagerar på ljus. Forskarna upptäckte ett ljuskänsligt protein i algen som senare kunde användas som en sorts strömbrytare för nervceller i hjärnan. 💡

Först behöver nervcellerna förses med de ljuskänsliga proteinerna. När forskare sedan belyser cellerna kan de slå på eller stänga av deras aktivitet och undersöka vad som händer.

På så sätt kan forskare testa hur olika nervceller bidrar till minnen, känslor och beteenden.

Nu har du något att glänsa med på nästa middag. Varsågod! ✨

Läs mer om årets Nobelpristagare på nyheter.ki.se

Foto: GettyImages

2026 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelas optogenetiken – en metod som gör det möjligt att visa hur nervceller formar minnen, känslor och beteenden i en levande hjärna. Peter Hegemann och Georg Nagel upptäckte ett unikt protein, channelrhodopsin, i en encellig alg. Karl Deissero...

05/10/2026

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2026 tilldelas Peter Hegemann, Georg Nagel och Karl Deisseroth för utvecklingen av optogenetiken – en metod som gör det möjligt att styra och studera nervcellers aktivitet med hjälp av ljus.

Deras upptäckter har revolutionerat neurovetenskapen genom att göra det möjligt att kartlägga de nervkretsar som ligger bakom minnen, känslor och beteenden. Forskningen har gett helt nya insikter i hur hjärnan fungerar och öppnat vägar för framtida behandlingar av neurologiska och psykiatriska sjukdomar.

Foto: Cecilia Odlind

01/10/2026

Snart är det dags – årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin ska utses! 🏅

Nu på måndag 5 oktober får vi veta vem eller vilka som tilldelas 2026 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. Priset är först ut när årets Nobelpristagare presenteras.

Visste du att Karolinska Institutet har en alldeles särskild koppling till Nobelpriset? Sedan 1901 är det Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet som utser Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin.

Förra året gick priset till Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för upptäckter som har gett oss ny kunskap om hur kroppen hindrar immunförsvaret från att angripa de egna vävnaderna.

Vilka upptäckter belönas i år? Snart vet vi! ✨

Foto: © ® The Nobel Foundation

30/09/2026

Finns det egentligen en perfekt kroppshållning? 🪑

Rak i ryggen, axlarna bak och stolen exakt rätt inställd? Inte nödvändigtvis.

– Optimal hållning finns inte, men det finns hållningar med mindre eller mera belastning beroende på situationen, säger Wim Grooten, fysioterapeut och forskare vid Karolinska Institutet.

I stället är variation viktig. När vi arbetar vid datorn kan vi minska belastningen genom att till exempel ha händer och arbetsredskap nära kroppen. Men även en ergonomiskt bra position innebär ensidig belastning om vi stannar i den för länge.

Ett bra sätt att tänka är därför: ”Den bästa hållningen är nästa.”

Hållningen förändras dessutom hela tiden, vilket är en av anledningarna till att den är svår att mäta och forska på. Hur vi sitter, står och rör oss behöver också fungera för det vi faktiskt ska göra.

I ett nytt avsnitt av Karolinska Institutets populärvetenskapliga podd Medicinvetarna svarar Wim Grooten på lyssnarfrågan om kroppshållning och berättar vad forskningen säger.

🎧 Lyssna på avsnittet här: https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning/hur-saker-ar-du-i-trafiken-medicinvetarna-208 -1

25/09/2026

Många kvinnor känner oro inför att sätta in en spiral, inte minst på grund av risken för smärta. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet att en enkel metod med lokalbedövning i livmodern kan göra stor skillnad.

I studien fick 370 kvinnor som inte tidigare fött barn antingen lokalbedövning eller placebo före spiralinsättning. De som fick bedövning upplevde mindre smärta och fler tyckte att ingreppet var tolerabelt.

– Vi ser att metoden inte bara minskar smärtan, utan också gör att fler upplever insättningen som acceptabel, säger Helena Kopp Kallner, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Danderyds sjukhus.

Metoden innebär att en liten mängd lokalbedövning förs in i livmodern via en tunn plastkateter några minuter före ingreppet. Den kräver inga nålar och är enkel att använda i vården.

Forskarna hoppas att resultaten ska bidra till att fler känner sig trygga med att välja spiral som preventivmedel.

Läs hela artikeln här: nyheter.ki.se/kvinnor-upplevde-mindre-smarta-vid-spiralinsattning-med-ny-metod

23/09/2026

Kan trafiken bli säker trots mänskliga misstag? 🚘

De flesta av oss har någon gång missat en avfart, upptäckt en kö lite för sent eller blivit distraherade för ett ögonblick i trafiken.

Det är också utgångspunkten för mycket av dagens trafiksäkerhetsarbete.

– Vi vet att 95 procent av alla olyckor beror på att människan gör ett fel, säger Helena Stigson, trafiksäkerhetsforskare vid Karolinska Institutet.

Om människor aldrig gjorde misstag skulle vi inte behöva mitträcken, rondeller, bilbälten eller autobromssystem. Men eftersom misstag är en del av att vara människa handlar trafiksäkerhet om att utforma vägar, fordon och trafikmiljöer så att felen, som vi vet kommer att begås, inte får så allvarligas konsekvenser.

Det arbetet har bidragit till att Sverige idag är ett av världens trafiksäkraste länder. Samtidigt omkommer fortfarande över 200 personer varje år i trafiken och fler än 4 000 skadas allvarligt. Cyklister, elsparkscykelförare och fotgängare är idag några av de grupper som står för en stor del av de allvarliga skadorna.

I det senaste avsnittet av Medicinvetarna berättar Helena Stigson om forskningen bakom Nollvisionen, varför människor gör fel i trafiken och vad som krävs för att göra vägarna ännu säkrare.

🎧 Lyssna på det senaste avsnittet av Medicinvetarna här: ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning/hur-saker-ar-du-i-trafiken-medicinvetarna-208

09/09/2026

Vi andas omkring 11 000 liter luft varje dag. Samtidigt beräknas luftföroreningar bidra till 7–8 miljoner dödsfall i världen varje år. Även i Sverige, där luften är betydligt renare än på många andra håll, ser forskarna effekter på vår hälsa.

I det senaste avsnittet av Medicinvetarna möter vi Petter Ljungman, forskare vid Karolinska Institutet och överläkare i kardiologi. Han forskar om hur bland annat luftföroreningar påverkar hjärtat och vår hälsa.

Luftföroreningar kan bidra till inflammation i kroppen och är kopplade till bland annat hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, diabetes och demens. Barns lungutveckling och gravida kan också påverkas.

Problemet är att föroreningarna ofta varken syns eller känns. De finns runt omkring oss och kan dessutom färdas långa sträckor med luften.

Men utvecklingen går att påverka. Luftföroreningarna har minskat över tid i både Europa och USA – och forskningen visar att hälsan har förbättrats som följd.

– Det är inte hopplöst, det finns massor man kan göra, säger Petter Ljungman.

🎧 Hör honom berätta mer om luften vi andas, hur den påverkar vår hälsa och vad som kan göras åt luftföroreningarna i det senaste avsnittet av Medicinvetarna: https://ki.se/forskning/popularvetenskap-och-dialog/medicinvetarna-en-podd-om-kis-forskning/hur-farlig-ar-luften-vi-andas-medicinvetarna-207