10/10/2026
SVENSK JORDBRUKSPOLITIK MÅSTE FOKUSERA PÅ HELA LANTBRUKET
Fokus i jordbrukspolitiken har alltför länge legat på symbolpolitik framför substans. Miljardrullningen till ekomaten har skett på bekostnad av det vanliga, miljövänliga svenska jordbruket som kämpar för sin överlevnad mot importmaten. Det skriver Staffan Danielsson (KD) och Liselotte Fager (KD) i Land Lantbruk.
Svensk jordbrukspolitik måste fokusera på hela det svenska jordbruket, inte främst på det ”ekologiska”. Inom svenskt lantbruk finns i huvudsak två koncept: det helt dominerande moderna och miljövänliga jordbruket, samt det alternativa ekologiska jordbruket. Båda är i världsklass med olika styrkor, men de är i praktiken ungefär lika miljövänliga. Från att ha varit nästan obefintligt på 1980-talet växte ekojordbruket, mycket tack vare omfattande stats- och EU-bidrag, till att utgöra runt 10 procent av livsmedelskonsumtionen före pandemin. Vi kristdemokrater respekterar ekomatskonceptet och önskar det framgång hos de konsumenter på marknaden som efterfrågar det.
Faktum är dock att ekomaten, genom sina stränga och ibland fyrkantiga regelverk, är 30–40 procent dyrare än maten från det övriga svenska jordbruket. Trots detta har många av Sveriges kommuner satt upp extrema mål för sina livsmedelsinköp. Städer som Göteborg och Lund har haft mål om att 100 procent av maten ska vara ekologisk. Det innebär i praktiken att inte ett enda kilo mat får köpas från det moderna, miljövänliga jordbruket som dominerar på landsbygden i deras egna närområden. Det är absurt att klassa ner svenskt standardjordbruk som något som ska fasas ut. Under pandemin steg livsmedelspriserna kraftigt och ekomaten blev dyrast av allt. I dag utgör andelen ekomat i butikerna endast 3,7 procent – en nisch på stark tillbakagång eftersom konsumenterna prioriterar plånboken.
Läs hela debattartikeln. Länk i kommentarerna.