Vilka är öppettiderna?

Måndag 08:00 - 17:00 Tisdag 08:00 - 17:00 Onsdag 08:00 - 17:00 Torsdag 08:00 - 17:00 Fredag 08:00 - 17:00

Statens fastighetsverk

Hem
Sverige
Stockholm
Statens fastighetsverk

Ring Vägbeskrivning Webbplats Kontakta organisationen

Välkommen till Statens fastighetsverk på Facebook! Här berättar vi om aktuella projekt och tipsar om spännande besöksmål i vår förvaltning.

16/10/2026

På Drottningholms slottsområde lever historien vidare varje dag. Här har Sveriges kungafamilj sin bostad, samtidigt som hundratusentals besökare varje år tar del av slottet, parkerna och de kulturhistoriska miljöerna.

Världsarvet omfattar inte bara slottet utan också Drottningholmsteatern, Kina slott, träbebyggelsen Kanton, Malmen och den stora slottsparken. Det är just den sammanhållna helheten som gjorde att Drottningholm fick en plats på listan över världsarv 1991, som första svenska bidrag. Unesco – FN:s organisation för kultur, utbildning och vetenskap – anser att området har ett så högt kulturellt värde att det är ovärderligt för hela mänskligheten.

– Det är en hel miljö som i princip varit densamma sedan 1700-talet. Det är svårt att hitta något liknande i dag, säger Magnus Reuterdahl, kulturmiljöspecialist och världsarvssamordnare på Statens fastighetsverk, SFV.

Att vår nuvarande kung och drottning bor där tillför ytterligare en dimension. En stor skillnad gentemot många andra historiska platser är att Drottningholm fortfarande har kvar sin ursprungliga funktion, som kungligt slott – vår statschefs hem. Det gör världsarvet till en speciell plats, en levande miljö där man kommer nära kungens privata sfär.

– Om en framtida statschef väljer att bo någon annanstans skulle det kunna komma att påverka hur vi upplever Drottningholm, säger Magnus Reuterdahl.

I senaste numret av vår tidning Kulturvärlden hittar du en artikel om världsarv och de utmaningar de står inför. Du hittar hela texten på vår hemsida, direktlänk i kommentarerna.

Foto: Claes Olsson/SFV, Annie Andersson/SFV

15/10/2026

Att ta hänsyn till flygfärdiga Backsvalor och arkeologiska fynd från medeltiden är sådant man kan stöta på i renoveringen av en slottsruin!

Arbetet med tillgänglighet och bevarande av Kronobergs slottsruin går vidare, projektledare Emma Gryspeert och kulturmiljöspecialist Magnus Reuterdahl berättar om sina delar av processen. Våren 2027 förväntas arbetet vara klart, med målet att fler kan uppleva det kulturhistoriska arvet vid Helgasjön norr om Växjö.

Fortsättning följer!

14/10/2026

När Örlogsstaden Karlskrona grundades 1680 var målet att skapa Europas modernaste örlogsbas. Mer än 340 år senare är staden fortfarande en central plats för svensk marin verksamhet och skrevs in som världsarv 1998.

Som förvaltare av flera viktiga delar av världsarvet ansvarar Statens fastighetsverk för att bevara och utveckla historiska miljöer som fortfarande berättar om Sveriges roll som sjöfarts- och försvarsnation.

Bland de miljöer som SFV förvaltar finns Drottningskärs kastell, en av 1600-talets mäktiga befästningar vid inloppet till Karlskrona, Godnatt och Kurrholmens fästningstorn, Koholmen med det stora Kruthuset, samt Basareholmen, där flottans krut- och ammunitionshantering en gång var placerad. Här finns också en rad byggnader på Stumholmen som i dag fått nya användningar men fortfarande bär på berättelser om stadens marina historia.

Karlskrona är ett levande världsarv där historiska försvarsanläggningar, kulturmiljöer och modern verksamhet fortsätter att samspela.

Du kan läsa mer om världsarv och de utmaningar dessa platser står inför i vårt senaste nummer av Kulturvärden. Länk hittar du i kommentarerna.

Foto: Gustav Schön/Intellecta (1-4), Mattias Johansson/Maddoc Photography AB

13/10/2026

När Ivar Tengbom, arkitekten bakom bland annat Stockholms konserthus, fick uppdraget att rita Svenska Institutet i Rom var ambitionen tydlig: byggnaden skulle visa upp det bästa av svensk arkitektur, formgivning och hantverk. Resultatet blev ett kulturinstitut som sedan 1940 ligger på en höjd vid den stora parken Villa Borghese i norra Rom, granne med flera internationella akademier och forskningsinstitut.

Huset, som uppfördes 1938–1940, är fullt av fascinerande detaljer. De bärande väggarna byggdes av romersk vulkansten, fasaderna kläddes med tegel från Toscana och taken täcktes med återanvänt italienskt tegel från 1700-talet.

Samtidigt fylldes interiörerna med specialritade möbler och textilier av några av Sveriges främsta inredningsarkitekter och formgivare, såsom Carl Malmsten, Märta Måås-Fjetterström, Elsa Gullberg och Maja Sjöström. I biblioteket finns fortfarande mycket av originalinredningen kvar, från bokhyllor och armaturer till möbler och mattor. Konsten har också en självklar plats här. I konferensrummet hänger en version av Prins Eugens Molnet (bild 4), och på innergården står Carl Milles skulptur Solglitter (bild 8.).

Svenska institutet i Rom grundades 1925 på initiativ av kronprins Gustav Adolf för att främja vetenskapen om antiken men också "tjäna den humanistiska forskningens och konstens intressen". Året efter, 1926, startade verksamheten och den första kursen i klassisk arkeologi anordnades – men då på en annan plats i Rom. Byggnaden tillkom efter ett avtal mellan svenska och italienska staten 1937. Marken skänktes av italienska staten som i utbyte erhöll tomtmark i Stockholm för att bygga ett motsvarande institut (Italienska Kulturinstitutet).

I år firar institutets verksamhet 100 år och fortsätter att vara ett nav för svensk humanistisk forskning och högre utbildning inom bland annat historia, konstvetenskap, arkitektur och restaureringskonst. Stort grattis!

Foto: Åke E:son Lindman (1-2, 4-7, 9), Isvroma/Wikimedia Commons (3, 8.), Daniel Gahnertz (10)

12/10/2026

Följ med bakom kulisserna till ett av Sveriges mest storslagna bokprojekt.

Få böcker har betytt mer för vår bild av Sveriges kulturarv än Suecia antiqua et hodierna. När Erik Dahlbergh lät avbilda stormaktstidens slott, städer och landskap skapade han inte bara ett praktverk, utan också en berättelse om hur Sverige ville framstå för omvärlden. Verket har kommit att forma vår syn på många av landets historiska miljöer än i dag.

I senaste numret av Kulturvärden berättar vi historien om det enorma projektet bakom verket. Det tog närmare 70 år att genomföra och blev aldrig helt färdigställt. Samtidigt har de detaljrika bilderna blivit en ovärderlig källa till kunskap om Sveriges kulturmiljöer och hur de har förändrats över tid.

I artikeln får du också följa med till Kungliga biblioteket, där ett av de välbevarade exemplaren av Suecia antiqua et hodierna finns bevarat. Där går det fortfarande att fascineras av de imponerande planscherna som skildrar allt från Skoklosters slott och Riddarholmen till Uppsala högar.

Nästan 400 år efter att arbetet påbörjades fortsätter verket att hjälpa oss att förstå, tolka och bevara Sveriges historiska miljöer.

Läs hela artikeln "Storslaget sidoprojekt" på sfv.se. Länk hittar du i kommentarerna.

Foto: Melker Dahlstrand

11/10/2026

Långt innan Visby blev Gotlands mest inflytelserika plats gick vägarna till Roma. Här låg gutarnas allting, öns viktigaste mötesplats, där representanter från Gotlands 20 ting samlades för att fatta beslut om lag och ordning. Här hölls också en välbesökt marknad som lockade människor från när och fjärran.

När cisterciensermunkar grundade Roma kloster år 1163 eller 1164 valde de ingen slumpmässig plats. De etablerade sig mitt i Gotlands politiska och ekonomiska centrum. Klostret kom att bli ett av öns rikaste och mest betydelsefulla, med omfattande jordegendomar på både Gotland, Öland och i Estland.

Under mer än 900 år har platsen fortsatt att vara en maktfaktor. Efter reformationen blev klostret kungsgård och säte för kungens representanter. På 1700-talet omvandlades anläggningen till en storslagen herrgårdsmiljö och fungerade som landshövdingens residens.

Än idag berättar den monumentala klosterruinen, de raka alléerna och det öppna odlingslandskapet om en plats där religion, politik och jordbruk möttes.

Foto: Lars-Erik Berglund/SFV, Frida Claesson/SFV, Erika Bjurling/SFV

10/10/2026

I Ulriksdals slottspark pågår ett långsiktigt arbete där kulturmiljövård och naturvård går hand i hand. Här restaureras historiska strukturer, gamla träd vårdas och nya lösningar testas för att både bevara parkens kulturvärden och stärka den biologiska mångfalden.

I filmen berättar slottsarkitekt Bengt Isling om arbetet bakom kulisserna, från förökningen av den flera hundra år gamla Ulriksdalslinden till den så kallade ängsbarockparken som återskapar barockparkens historiska geometri med hjälp av ängsblommor och gräs.

09/10/2026

I dag riktas världens blickar mot Oslo när Nobels fredspris tillkännages. Även vi på SFV uppmärksammar den norska huvudstaden, närmare bestämt Inkognitogata 27, där Sveriges ambassad och chefsbostad ligger.

Fastigheten, som ligger intill Kungliga slottet och slottsparken, köptes av svenska staten 1906 efter unionsupplösningen mellan Sverige och Norge. Fram till andra världskrigets slt fungerade huset som både ambassadkansli och bostad åt det svenska sändebudet Ernst Axel Günther med familj. Därefter flyttade ambassadkansliet ut till tillfälliga lokaler och senare Nobels gate 16. 2019 slöts cirkeln när ambassaden åter flyttade in i chefsbostaden på Inkognitogata 27 efter renovering och anpassning. Då båda husen var för stora och hade tomma ytor var lösningen att slå ihop samtliga funktioner på en adress.

Byggnaden har rötter i 1700-talet men fick sitt nuvarande uttryck efter en omfattande ombyggnad ritad av den svenske arkitekten Fredrik Lilljeqvist, mest känd för Kungliga Dramatiska teatern i Stockholm. Ombyggnaden syftade till att ge huset en tydligare svensk karaktär och anpassa det för rollen som ambassad och representationsbostad.

Högst upp på fasaden tronar det svenska riksvapnet, ett synligt uttryck för Sveriges närvaro efter unionsupplösningen. Fasaden kombinerar jugenddetaljer med drag från svensk herrgårdsarkitektur, som det höga säteritaket, rusticerade fasader, och de skulpturala skorstenarna.

En rolig och fin detalj är att ytterdörren, konstnärligt gestaltad av Göran Strååt på 1950-talet, flyttats från det tidigare ambassadkansliet för att få en viktig funktion här.

Representationsrummen är ovanligt välbevarade med förgyllda stuckaturer, rokokoinspirerade paneler, dekorativa tak och originalsnickerier från 1906. Genom husets mitt löper en öppen trapphall inspirerad av engelska villor, där det ornamenterade räcket i jugendstil är en av de mest karaktärsfulla detaljerna. En ovanlig detalj är att många av de dekorativa gjutjärnsradiatorerna från den ursprungliga centralvärmeanläggningen fortfarande används och är bevarade i ovanligt stor omfattning.

Foto: Hanne Eröy, Alexandru Babos/SFV

08/10/2026

Kina slott, i Drottningholms slottspark, rustas för framtiden. Just nu restaurerar vi den putsade, linoljemålade fasaden med samma typ av färg som har använts sedan 1700-talet. Med tiden bryts linoljan ner av sol, väder och vind, och pigmenten tvättas bort. Därför har den röda kulören gradvis bleknat till den ljusare rosa ton som många känner igen i dag.

Marmoreringarna återskapas med metoder som efterliknar 1700-talets uttryck med kraftiga penseldrag och stänk.

Kina slott är nu stängt för säsongen, men Drottningholms slottspark går att besöka året om.

07/10/2026

På en udde i Lysekil i Bohuslän ligger Havsfiskelaboratoriet, där forskning om våra hav har bedrivits sedan 1929. Här arbetar forskare för en ansvarsfull hushållning med fiskresurserna och för att säkra den biologiska mångfalden i haven.

Fastigheten är en del av en lång tradition av svensk havsforskning. Redan i slutet av 1800-talet engagerade sig Sverige i internationella undersökningar av haven, och 1902 bildades Internationella havsforskningsrådet (ICES), där Sverige var en av deltagarna. Byggnaden i Lysekil uppfördes 1929, efter att professor Robert Murray några år tidigare hade donerat en sommarvilla med tomt till Lysekils stad för att stödja havsforskningen.

Genom omfattande undersökningar och forskning studeras bland annat fiskbestånd, fiskets effekter på miljön och hur förändringar i havsmiljön påverkar fiskar och andra marina arter. En stor del av arbetet sker till havs med hjälp av laboratoriets forskningsfartyg.

Havsfiskelaboratoriet tillhör Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och kunskapen som tas fram används för att ge biologiskt grundade råd om hur fisket kan bedrivas.

Under 2023–2024 genomförde Statens fastighetsverk en ombyggnad av laboratoriet för att möta verksamhetens växande behov av bland annat kontor, laboratorier och gemensamma ytor.

Foto: Bert Leandersson, Mia Fernlund

Adress

Norra Bankogränd 2
Stockholm
11130

Öppettider

Måndag	08:00 - 17:00
Tisdag	08:00 - 17:00
Onsdag	08:00 - 17:00
Torsdag	08:00 - 17:00
Fredag	08:00 - 17:00

Telefon

+46104787000

Webbplats

http://www.sfv.se/

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Statens fastighetsverk publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.