23/10/2026
Ny EU-strategi om Arktis, hur kan EU balansera handeln med Kina, och Internationella brottmålsdomstolen i fokus.
Med konflikten om Grönland, klimatförändringar som lett till nya farleder, och ett ökat intresse för sällsynta mineraler har Arktis hamnat i fokus som sällan tidigare. I veckan presenterades därför ett förslag till en ny EU-strategi om Arktis. Fokus på den nya strategin ligger inte helt oväntat på säkerhet, beredskap, klimat och välstånd för invånarna i regionen.
Viktigt att komma ihåg är att EU faktiskt är en del av Arktis: mer än en halv miljon EU-medborgare bor där. Med Danmark, Finland och Sverige som arktiska EU-medlemsstater och nära förbindelser med Norge, Island, Storbritannien, Kanada och USA, så påverkar utvecklingen i Arktis direkt Europas säkerhet, klimat och välstånd. Dessutom förändras Arktis i rask takt – uppvärmningen går fyra gånger så snabbt som det globala genomsnittet, vilket leder till nya geopolitiska spänningar om till exempel naturresurser och farleder.
Rent konkret föreslår kommissionen att EU bör satsa på bland annat fler isbrytare, en undervattenskabel till Grönland och ett nytt EU-centrum för polarforskning. I strategin konstateras också att EU står fast vid sitt motstånd mot utvinning av fossila bränslen i Arktis, oavsett om det är gas, olja eller kol. Det kan även nämnas att Sverige också har en ny nationell Arktisstrategi som antogs i somras.
Läs om EU:s Arktisstrategi här: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_26_2203
Läs om Sveriges strategi här:https://www.regeringen.se/contentassets/e857733cc45942ecb6347ac2646ccfdf/sveriges-strategi-for-ett-fredligt-sakert-och-hallbart-arktis-skr.-202526268.pdf
Som jag skrev om i förra veckan, så diskuterades EU:s relation med Kina, och framför allt EU:s stora handelsunderskott, på EU-toppmötet nyligen, och här kommer en uppdatering: efter bilaterala förhandlingar har Kina accepterat att minska sin export av hybridbilar till EU med 45 %, till ca 350 000 fordon per år. Men även andra utsatta sektorer, som till exempel kemikaliebranchen och maskinindustrin, behöver stöd, och där har EU:s ledare gett kommissionen i uppdrag att ta fram handelsförsvarsinstrument som kan sättas in för att reglera handelsbalansen.
USA:s president Trump har ondgjort sig över Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och skrivit under en presidentorder om att införa sanktioner mot domstolen. Han anklagar domstolen för att på ett orättmätigt sätt kritisera USA och Israel. Nu har Europaparlamentet meddelat att ICC får parlamentets stora Sacharovpris för tankefrihet. ”Genom att tilldela internationella brottmålsdomstolen och dess medarbetare Sacharovpriset erkänner Europaparlamentet domstolens viktiga arbete för att upprätthålla internationell rätt och rättvisa”, motiverade Europaparlamentets talman Roberta Metsola utnämningen. Sacharovpriset är döpt efter den sovjetiske kärnfysikern och Nobelpristagaren Andrej Sacharov och ses som en prestigefull utmärkelse.
I helgen är det dags igen att vrida tillbaka klockan en timma. Ett elände, om du frågar mig, och man undrar ju förstås om inte EU kan fixa det? Och man har försökt – 2019 röstade Europaparlamentet för ett förslag från kommissionen om att avskaffa tidsändringen, men sedan dess har inte medlemsstaterna lyckats komma överens om huruvida det är sommartid eller vintertid som ska gälla. I ärlighetens namn bordlade man frågan i och med Covid-pandemin då man hade viktigare ärenden att hantera, och därefter har den inte återupptagits.
Trevlig helg – och glöm inte att ställa om klockan!
Annika Wäppling Korzinek
Chef, EU-kommissionens representation i Sverige
