Rymdstyrelsen

22/10/2026

När vatten flyttar sig förändras jordens gravitationsfält en aning. Förändringarna är små, men satelliterna GRACE och GRACE-FO kan registrera dem. De flyger parvis och mäter mycket noggrant hur avståndet mellan dem förändras när gravitationen drar olika mycket i dem. På så sätt kan forskare följa hur vattenlagren på och under marken ökar eller minskar.

I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, har forskare analyserat över 20 års satellitmätningar. I 40 regioner såg de tydliga samband mellan förändrade vattenlager och mänskliga aktiviteter, som bevattning, dammbyggen och förändrad markanvändning, utöver klimatets påverkan.

I norra Indien och Kalifornien syns exempelvis minskande vattenlager där jordbruket är beroende av grundvatten. På andra platser har vattenmängden ökat, bland annat när dammar fyllts.

Genom att kombinera mätningar från många års överflygningar kunde forskarna kartlägga förändringarna mer detaljerat än tidigare. Det hjälper oss att förstå hur både klimatet och våra egna beslut påverkar vattnets fördelning.

19/10/2026

Mars har utforskats av både robotbilar och satelliter, men de två små månarna är fortfarande till stor del okända. Phobos och Deimos kan vara asteroider som fångats in av Mars gravitation eller rester efter en kraftig kollision med planeten.

MMX leds av Japans rymdorganisation JAXA. Enligt den publicerade planen ska uppsändningen ske den 19 oktober klockan 21:41 svensk tid med en H3-raket från Tanegashima Space Center, Japans största och viktigaste rymdbas. Sonden beräknas nå Mars i augusti 2027 och återvända till jorden 2031.

Genom att analysera proverna i laboratorier hoppas forskarna kunna avgöra hur månarna uppstod. Materialet kan också visa hur vattenbärande ämnen har förflyttats genom solsystemet. Phobos kan dessutom innehålla små bitar av Mars som kastats ut vid nedslag och därmed ge ledtrådar till planetens historia.

Den fransk-tyska rovern Idefix ska sättas ner på Phobos i början av 2029 för att undersöka marken inför huvudfarkostens landning. Den svaga gravitationen gör uppdraget särskilt krävande. Provtagningen är planerad till 2030, och året därpå ska kapseln landa i Australien innan materialet förs till Japan.

Europa bidrar med Idefix, instrumentet MIRS, kommunikationsutrustning och stöd från ESA:s markstationer. MMX bygger vidare på Japans erfarenhet av att hämta hem asteroidprover. MMX visar samtidigt hur internationell rymdforskningen traditionellt fungerar: genom samarbete. Japan är den ledande nationen denna gång, medan Europa och USA bidrar med teknik och kunskap. Om uppdraget lyckas kan den lilla mängden material ge underlag för forskning under flera årtionden.

Kul bonusinformation till dig som läst såhär långt: Mars har fått sitt namn efter romarnas krigsgud, medan månarna Phobos och Deimos, vars namn betyder ungefär skräck och fasa, är döpta efter sönerna till hans grekiska motsvarighet Ares.

Vill du läsa ännu lite mer kan du göra det här: https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2026/10/till-mars-mane-och-tillbaka/

16/10/2026

NASA nya rymdteleskop Nancy Grace Roman har utsetts till en av världens bästa uppfinningar 2026 av den amerikanska tidskriften TIME.

I över 25 år har TIME uppmärksammat innovationer som förändrar vår värld genom sin årliga lista Best Inventions. I år har redaktionen valt ut 300 uppfinningar inom allt från medicin och AI till transport och rymdteknik. Urvalet bygger på nomineringar från hela världen och uppfinningarna bedöms bland annat utifrån originalitet, effektivitet, ambitionsnivå och genomslag.

Och Roman har onekligen höga ambitioner.

Teleskopet skickades upp den 30 augusti och är nu på väg till sin omloppsbana cirka 1,5 miljoner kilometer från jorden. Därifrån ska det bland annat undersöka mörk energi, som får universums expansion att accelerera, och leta efter planeter runt andra stjärnor.

Med ett synfält minst 100 gånger större än Hubbleteleskopets kan Roman kartlägga enorma delar av universum och hjälpa forskarna att förstå hur det har utvecklats genom miljarder år.

Det kanske mest spännande är att teleskopet har fått utmärkelsen innan det ens har börjat arbeta på riktigt. De första bilderna väntas i början av 2027.

16/10/2026

237 dagar i rymden och ett europeiskt rekord redan på första resan. Jessica Meirs kollega, ESA-astronauten Sophie Adenot, är nu tillbaka i Europa efter den längsta sammanhängande rymdfärden för en ESA-astronaut.

Under nästan åtta månader på rymdstationen hann hon med både forskning och tre rymdpromenader. Nu väntar återhämtning och träning för att vänja kroppen vid jordens gravitation igen.

Läs mer om hennes rekordlånga resa på bloggen idag:

Tre rymdpromenader, ett europeiskt rekord och nästan åtta månader i omloppsbana. Nu har ESA-astronauten Sophie Adenot landat i Köln, där hon ska vänja kroppen vid tyngdkraften igen.

13/10/2026

Drygt ett maraton på över ett år. Det låter kanske inte som något fartrekord, men på Mars räcker det till en historisk förstaplats.

Den 11 oktober nådde NASA:s strövare Perseverance en sammanlagd körsträcka på 45,22 kilometer. Därmed har den kört längre på en annan himlakropp än något annat fordon i historien. Det tidigare rekordet hölls av en annan Mars robot, Opportunity, som färdades 45,16 kilometer under nästan 15 år.

En viktig förklaring till varför Perseverance kunnat rulla längre under kortare tid är dels att den är mycket mer modern, Perseverance landade på Mars 2021 och Opportunity 2004, dels för att Perseverance har en förmåga att ta sig fram på egen hand. Medan strövaren (eller rovern) rullar fram fotograferar den terrängen, bygger tredimensionella kartor och väljer väg mellan stenar och andra hinder. Teamet på jorden bestämmer delmålen, men den kan själv lösa mycket av körningen däremellan. Över 90 procent av sträckan har körts med hjälp av det självkörande systemet.

Varje kilometer öppnar också upp nya möjligheter för forskningen. Perseverance har färdats över en gammal sjöbotten, undersökt avlagringar från en uttorkad flod och tagit sig upp till kanten av den Jezero-kratern den en gång landade i. Nu studerar den omkring 4 miljarder år gamla bergarter som kan berätta om Mars tidiga historia.

Härnäst hoppas forskarna hitta spår efter gamla geologiska system där varmt vatten cirkulerat genom berget.

12/10/2026

Rymden är mer än astronauter och rymdstationer. En hel del av rymdsektorn handlar om att med hjälp av satelliter hålla koll på vår planet och vi som bor här. Hur jorden mår idag, att observera pågående trender i klimat, väder och utsläpp samt att bevaka exempelvis logistikkedjor. Varje dag genererar EU:s jordobservationsprogram Copernicus över 25 terabyte data om vår planet, helt öppen för alla att använda.

Det senaste tillskottet är miljösatelliten Sentinel-3C. Efter uppsändningen i mitten av september pågår tester och kalibrering och den här första bilden visar Italien, från Alperna till Sicilien och det omgivande Medelhavet. Längs östkusten syns ljusare stråk i vattnet, sannolikt sediment som floder har fört ut i havet. Över land framträder skillnader mellan jordbruksmark och annan växtlighet.

Sentinel-3C har både optiska instrument och radar. Satelliten registrerar ljus i 21 våglängder. Det gör det bland annat möjligt att undersöka havens ekosystem och följa hur växtligheten mår. Ombord finns också instrument som mäter temperaturen på land- och havsytan och med radar mäter den höjden på hav, sjöar, floder och isar. Tillsammans kan mätningarna hjälpa oss att följa torka, upptäcka skogsbränder och övervaka värmeböljor till havs. De ger också kunskap om stigande havsnivåer och förändringar i världens stora inlandsisar.

Sentinel 3A och 3B har varit i drift i 10- respektive 8 år och 3C ska nu fortsätta registrera liknande data som sina föregångare. Att mäta samma saker under lång tid är avgörande för att kunna upptäcka förändringar och förstå hur snabbt de sker. På så sätt blir varje ny observation en del av en större bild.

Sentinel-3 är en del av en familj med olika specialiteter. Sentinel-1 ser med radar genom moln och mörker, medan Sentinel-2 tar detaljrika bilder av bland annat skogar och odlingar. Instrumenten Sentinel-4 och Sentinel-5 följer atmosfärens sammansättning och luftkvalitet över Europa respektive globalt, med stöd av föregångaren Sentinel-5P. Sentinel-6 mäter havsytans höjd för att följa hur havsnivån förändras. Tillsammans hjälper de oss att förstå vår planet och fatta beslut om dess framtid.

08/10/2026

Välkommen hem, Jessica!

Efter nästan åtta månader i rymden är Jessica Meir tillbaka på jorden. Klockan 17.34 svensk tid i dag landade hon och hennes tre besättningskollegor i Stilla havet utanför Kalifornien.

Under sin andra rymdresa har Jessica forskat i tyngdlöshet, genomfört rymdpromenader och haft befälet över den internationella rymdstationen, ISS.

Tack för att vi har fått följa med på resan, här nerifrån jorden!

07/10/2026

Efter nära åtta månader i rymden är det dags för Jessica Meir att resa hem. I dag, den 7 oktober, planerar den svenskamerikanska astronauten och hennes tre kollegor i Crew-12 att lämna den internationella rymdstationen ISS.

Sedan uppskjutningen i februari har Meir hunnit leda rymdstationens besättning och genomföra fyra rymdpromenader. Sammanlagt har hon tillbringat över ett dygn utanför stationen, där hon bland annat har reparerat robotarmen Canadarm2 och förberett för nya solpaneler.

Ombord har hon deltagit i forskning om hur människokroppen påverkas av rymdfärder, arbetat med odling av brosk och stamceller och testat att framställa koksaltlösning för framtida sjukvård i rymden. Forskning som kan bidra till både behandlingar på jorden och längre resor mot månen och Mars.

Läs mer om hennes resa på bloggen idag: https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2026/10/jessica-meir-aker-hem-efter-nara-atta-manader-i-rymden/

Nu väntar hemresan i en Dragon-kapsel. För Meir väntar också återseendet med familjen och hennes tre och ett halvt år gamla dotter.

NASA sänder hemfärden via sina kanaler.

Dagens hållpunkter, 7 oktober:
• 12.00: NASA direktsändning inför luckstängningen börjar.
• Cirka 12.20: Luckan till Dragon stängs.
• 13.45: Sändningen inför avdockningen börjar.
• Tidigast 14.05: Dragon lämnar rymdstationen.

I morgon, 8 oktober:
• 16.20: NASA sändning av återkomsten börjar.
• Cirka 17.34: Planerad landning i Stilla havet utanför Kaliforniens kust.

Alla tider är svensk tid och kan ändras, bland annat beroende på vädret i landningsområdet.

Håll dig uppdaterad via NASA.gov

06/10/2026

Årets Nobelpris i fysik går till Francis Halzen för arbetet med IceCube, ett observatorium djupt nere i Sydpolens is. Genom att observera kosmiska neutriner har forskningen öppnat ett nytt sätt att utforska några av universums mest extrema och svårstuderade miljöer.

Läs mer om neutriner och nobelpriset på bloggen idag: https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2026/10/nobelpris-for-neutriner-fangade-i-sydpolens-is/

02/10/2026

SpaceX Crew-13 lyfte från Kennedy Space Center i Florida den 1 oktober och dockade med den internationella rymdstationen, ISS, klockan 01.05 den 2 oktober, svensk tid. Resan tog 7 timmar och 55 minuter, den snabbaste hittills till ISS med en amerikansk rymdfarkost. Några timmar senare kunde de nyanlända astronauterna ta sig in genom luckan och hälsa på sina kollegor.

Bland dem som välkomnade den nya besättningen fanns Jessica Meir. Hon reste till rymdstationen i februari med Crew-12 och förbereder sig nu för att återvända till jorden. Tidigast den 5 oktober kan besättningen lämna ISS, om väderförhållandena tillåter. Med på hemresan är också NASA-astronauten Jack Hathaway, ESA-astronauten Sophie Adenot och den ryske kosmonauten Andrej Fedjajev.

Först väntar en överlämning. De nya kollegorna ska sätta sig in i pågående experiment, underhåll och det dagliga arbetet ombord. Därefter ska Crew-12 resa hem i sin Dragonkapsel, samma de anlände med, och planerad landning är i havet utanför Kaliforniens kust. För Meir närmar sig därmed slutet på en lång vistelse i tyngdlöshet.

Den nya besättningen består av NASA-astronauterna Jessica Watkins och Luke Delaney, kanadensaren Joshua Kutryk och den ryske kosmonauten Sergej Teterjatnikov. De ska bland annat medverka i forskning där mänsklig vävnad framställs från stamceller i tyngdlöshet. Den personlösa vävnaden kan sedan hjälpa forskare att studera sjukdomar och testa läkemedel, exempelvis för hjärtsjukdomar och Parkinsons sjukdom.

Jessica Meir har hunnit med både ledarskap och avancerat reparationsarbete under sin tid i rymden. Den 25 juli tog hon över som befälhavare för ISS och dess internationella besättning. Hon har också genomfört fyra rymdpromenader och sammanlagt tillbringat över ett dygn på promenad utanför stationen. Under en av dem bytte hon och astronauten Chris Williams en trasig led på robotarmen Canadarm2. Nu närmar sig ett rejält miljöombyte och vi hoppas vi snart får se henne på svensk mark igen.