Sveriges geologiska undersökning

🧪 Kan svampar hjälpa till att bryta ner gamla miljögifter?

På många av de skogsplantskolor som tidigare drevs i statlig regi finns det i dag föroreningar av framför allt bekämpningsmedlet och insekticiden DDT kvar i marken. SGU har delfinansierat doktorandtjänsten vid SLU tillsammans med Sveaskog, som nu har resulterat i flera viktiga insikter om vitrötesvampars effektivitet för att behandling av DDT-föroreningar i jord.

– Undersökningar visar att vitrötesvamp kan användas för att bryta ner DDT och dess nedbrytningsprodukter som har funnits i jorden under lång tid, men att det finns stora utmaningar med att använda metoden över större och varierande miljöer, säger fil.dr. Stephanie Casey, författare till avhandlingen.

Arbetet har varit en del av flera parallella forskningsprojekt där målet är att utveckla alternativa efterbehandlingsmetoder till schakt vid före detta skogsplantskolor.

Läs mer om projektet, den fortsatt forskningen, och ta del av doktorsavhandlingen här:

SGU-finansierad forskning ger svar om behandling av DDT med svamp Sedan 2021 har Sveriges geologiska undersökning (SGU) tillsammans med SLU och Sveaskog arbetat i ett särskilt forskningsarbete med syfte att utreda om DDT-förorening i ytlig jord kan brytas ned med hjälp av svampar. Projektet genomfördes i form av en doktorandtjänst på SLU och har resulterat ...

I Sverige hanteras årligen upp till 200 miljoner ton schaktmassor, varav en betydande del utgörs av bergmaterial. Att kunna återanvända dessa massor i infrastrukturprojekt kan ge betydande samhällsekonomiska och miljömässiga vinster.

Viss berggrund innehåller dock naturligt höga halter av skadliga ämnen. Sulfidförande berg kan exempelvis bilda surt lakvatten med höga metallhalter och arsenikhaltiga bergmassor kan förorena grundvattnet.

Detta framgår av Naturvårdsverkets rapportering av ett regeringsuppdrag om riktlinjer för en resurseffektiv hantering av schaktmassor. Naturvårdsverket konstaterar också att kunskapen om berggrunden i områden med låg mineraliseringsgrad otillräcklig. Myndigheten föreslår därför att Sveriges geologiska undersökning (SGU) får i uppdrag att kartlägga berggrunden i sådana områden, som ofta också är byggintensiva.

Läs Naturvårdsverkets nyhet: https://www.naturvardsverket.se/om-oss/regeringsuppdrag/slutredovisade-regeringsuppdrag/riktlinjer-for-resurseffektiv-hantering-av-schaktmassor/

Läs mer om SGU:s arbete med bergmaterial: https://www.sgu.se/samhallsplanering/bergmaterial-for-byggande/

Som ett led i den nationella miljöövervakningen samlar Sveriges geologiska undersökning (SGU) in sedimentprover från havsbottnen runt Sverige. I sommar undersöker vi havsbottnarna i Bottniska viken och Egentliga Östersjön. De prover vi samlar in analyseras för att fastställa halter av bland annat olika metaller, kol, kväve och organiska miljöföroreningar. Resultaten ger kunskap om vilka miljögifter som har lagrats i havsbottnens sediment över tid.

SGU letar efter miljögifter på Sveriges havsbottnar I sommar undersöker Sveriges geologiska undersökning (SGU) havsbottnarna runt hela Sverige för att kartlägga förekomsten av miljögifter. Arbetet är en del av det nationella programmet för miljöövervakning och genomförs vart sjätte år.

Missa inte chansen att prata geologi och spela Minecraft tillsammans med Sveriges geologiska undersökning på Comic Con i Stockholm under helgen (30-31 maj)!

I SGU:s monter på mässan får du gå på en digital Mineraljakt i vår moddade version av Minecraft. Vi berättar om Sveriges geologi och visar hur du med förstoringsglas, magneter och en vanlig propp kan lära dig mer om stenar du hittar.

Du får också testa vår speciella UV-lampa och se stenarna lysa upp i olika färger.

Läs mer här:

Spela Minecraft och prata geologi med SGU på Comic Con i Stockholm På fredag och lördag, 30–31 maj, har du möjlighet att träffa Sveriges geologiska undersökning (SGU) under Comic Con Summer på Kistamässan i Stockholm. I vår monter kan du gå på digital mineraljakt i vår egenutvecklade mod i Minecraft, lära dig mer om Sveriges geologi och om vår tävli...

På onsdag är det dags för det sista webbinariumet inom projektet Geoturism i Mitten. Då kommer vi att gå på djupet kring hur du skapar starka berättelser inom besöksnäringen, och hur du kopplat ihop det med geologisk kunskap.

Du hittar kalendern och länk för anmälan här: https://www.sgu.se/om-sgu/evenemang/webbinarier-om-geoturism/

Där hittar du också länkar till tidigare webbinarium som går att se på Youtube och nya laddas upp kontinuerligt.

Webbinarier om geoturism Geologiska värden utgör en utmärkt grund att bygga hållbara och attraktiva besöksupplevelser. Under mars till maj kommer Sveriges geologiska undersökning, tillsammans med Jämtland Härjedalen Turism, Explore Trøndelag och Geopark Indalsälven att bjuda in till flera kostnadsfria webbinarier ...

Inom det EU-finansierade projektet Geoturism i mitten arrangerar Sveriges geologiska undersökning, tillsammans med Explore Tröndelag, Jämtland Härjedalen Turism och Geopark Indalsaälven ett antal webbinarium om geologi och turism.

I inspelningen berättar Paula Lindgren, statsgeolog på SGU, om det kristallina urbergets historia i Jämtland-Härjedalen. Det är en berättelse om djup tid och glödande magma, om ett landskap med berggrund som långsamt avslöjar sin allra äldsta historia och de processer som sker långt ner i jordskorpan.

Nästa vecka berättar Carina Landin, vd på Geopark Indalsälven om vad en geopark är för något och hur det kombinerar natur och kulturarv. Anmäl dig här för delta och få chansen att ställa frågor: https://www.sgu.se/om-sgu/evenemang/webbinarier-om-geoturism/

Projektet finansieras av Interreg Sverige-Norge, Trøndelag Fylkeskommune och Region Jämtland Härjedalen.

Magma blir till sten – berättelser från det kristallina urberget Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Trøndelag Reiseliv står värd för en serie webbinarium inom Interreg-projektet Geoturism i mitten. Projektet sker i...

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har genomfört en studie som ger ny och ökad förståelse för hur mineraliseringar rika på sällsynta jordartsmetaller (REE) har bildats och omformats i Bergslagen.

Resultaten, som visar att mineraliseringarna bildats och modifierats i flera steg under tiotals miljoner år, utgör ett viktigt underlag för att bedöma potentialen för framtida utvinning.

– Den nya kunskapen ger en bättre bild av hur komplexa malmsystem kan bildas och omformas över mycket lång tid. Det är viktigt för framtida prospektering av kritiska metaller som just de sällsynta jordartsmetallerna, inte minst i Sverige med sin långa geologiska historia och ett Europa där efterfrågan ökar i takt med energiomställningen, säger Stefan Andersson, statsgeolog vid SGU.

Läs mer på länken:

Ny kunskap om sällsynta jordartsmetaller  betydelsefull för framtida prospektering Sveriges geologiska undersökning (SGU) har genomfört en studie som ger ny och ökad förståelse för hur mineraliseringar rika på sällsynta jordartsmetaller (REE) har bildats och omformats i Bergslagen. Resultaten, som visar att mineraliseringarna bildats och modifierats i flera steg under tiot...

26 april 1986 inträffar historiens värsta kärnkraftsolycka, i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen. För Sveriges geologiska undersökning (SGU) blir det starten på ett 40 år långt beredskapsarbete för svenskt strålskydd. Vår flyggeofysiska expertis ska snabbt kunna sättas in för att mäta omfattningen av ett radioaktivt nedfall. Men i slutet av april 1986 är det ingen som har ett sådant formellt uppdrag.

På natten till den 29 april regnar det och nivån på radioaktiviteten stiger markant. SGU:s dåvarande flyggeofysiska verksamhet ombeds av den ansvariga myndigheten Strålskyddsinstitutet (SSI) att utrusta det mätplan som normalt används för prospektering och börja mäta.

Den första nedfallskartan ritas för hand och skickas till SSI på morgonen den 5 maj. Då tar överföringen av kartan 2 timmar.

---

Bild 1: Den först kartan som SGU:s flyggeofysiska verksamhet rapporterade till SSI (i dag Strålsäkerhetsmyndigheten), baserad på flygmätningar gjorda 1–4 maj.

Bild 2: Plottremsor efter flygmätningar gjorda över Tärnsjö, Uppsala län, 1 maj 1986.

Bild 3: SGU deltar i ett moment av kärnkraftsövningen Havsörn tidigare i år, där det övades utifrån ett fiktivt radioaktivt utsläpp vid Forsmarks kärnkraftverk.

Det var i början av april som ett tjugotal bilar var inblandade i en krock på E22:an. Då hade jord från närliggande åkrar blåst in över vägbanan och försämrat si**en för förarna, rapporterar Sveriges Radio.

Vinderosion är ett stort problem på många håll i världen och orsakar bland annat försämrad jordbruksmark. Vindburna partiklar utgör också en hälsorisk för människor och kan påverka ekosystemen negativt.

I ett uppföljande inslag har SR intervjuat Brad Goodfellow, statsgeolog på SGU om den nya rapporten "Vinderosion av jordbruksmark", som tagits fram tillsammans med SMHI, Jordbruksverket och Uppsala universitet.

Där presenteras åtgärder som markägare kan vidta för att minska risken för vinderosion.

Lyssna på inslaget här:

Efter masskrocken på E22:an: Vinderosion utreds av SGU | Sveriges Radio Två veckor har gått sedan masskrocken på E22 vid Ysane.

Återfyllnaden av grundvatten har på många platser i södra Sverige inte varit tillräcklig under det senaste halvåret för att kompensera för fjolårets torra perioder. Det innebär att utgångsläget för sommaren också är dåligt. Nu har Sveriges geologiska undersökning (SGU) gått ut med ett meddelande om risk för vattenbrist för Skåne.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren. Många av Skånes grundvattenmagasin kräver dessutom mycket regn för att få normala nivåer efter en längre torrperiod, säger Calle Hjerne, grundvattenexpert på SGU

I samband med meddelandet höll SGU, tillsammans med SMHI och Livsmedelsverket, en pressträff om vattensituationen i Sverige. Den sändes live av Ekot och finns att lyssna på här: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/presstraff-om-risken-for-vattenbrist-i-sommar